En doft av klorofyll
15 maj 2012
I kväll när jag gick med hundarna genom skogen så var doften av klorofyll, vår, blommor så otroligt stark.
Det är ju inte bara med vitsippor, hela skogen är full, vit som snö.
Vart man än vänder blicken så är det vitt, vitt, vitt. UNDERBART!!
Vi gick myrvägen ner, måste ju kolla in alla slånbärsblom, tynnes buskar som gotlänningarna kallar det.
Hur underbart är det inte med allt som nu blommar och är på G
Kom en liten fjärlil och satte sej på min hand, ville inte lämna mitt finger hur jag än blåste på den..
Till slut så fick jag sätta upp den på en liten blomma.
När vi kom till slutet av myrvägen så hade jag tänkt gå genom skogen hem, en annan väg än den vi kom men se det gick då inte alls, ännu så surt så det var bara att vända och gå hem samma väg vi kom.
Lill stumpan son nu börjar bli stor tös älskar att fara omkring, finns liksom ingen hejd på hennes glädje när vi kommer ut i skogen. Vadå ska jag sitta stilla så du kan fota mej ??
Nä nu får det vara nog med skrivandet för idag, en stund på soffan i ryggläge sedan är det snart dags för bingen och ryggläge igen.
I kväll när jag gick med hundarna genom skogen så var doften av klorofyll, vår, blommor så otroligt stark.
Det är ju inte bara med vitsippor, hela skogen är full, vit som snö.
Vart man än vänder blicken så är det vitt, vitt, vitt. UNDERBART!!
Vi gick myrvägen ner, måste ju kolla in alla slånbärsblom, tynnes buskar som gotlänningarna kallar det.
Hur underbart är det inte med allt som nu blommar och är på G
Kom en liten fjärlil och satte sej på min hand, ville inte lämna mitt finger hur jag än blåste på den..
Till slut så fick jag sätta upp den på en liten blomma.
När vi kom till slutet av myrvägen så hade jag tänkt gå genom skogen hem, en annan väg än den vi kom men se det gick då inte alls, ännu så surt så det var bara att vända och gå hem samma väg vi kom.
Lill stumpan son nu börjar bli stor tös älskar att fara omkring, finns liksom ingen hejd på hennes glädje när vi kommer ut i skogen. Vadå ska jag sitta stilla så du kan fota mej ??
Nä nu får det vara nog med skrivandet för idag, en stund på soffan i ryggläge sedan är det snart dags för bingen och ryggläge igen.
"Struntar" blommor och bak.
15 maj 2012
Lite grått och lite kyligt men ett himla fågelliv utanför husknuten, nästan så det är mera fågelkvitter en sådan här dag än när det är smällhett ute.
Igår blåste det storm och var hur kyligt som helst men tvätten torkade hur fort som helst.
Gjorde en raid uppe och ut med mattor och allt annat, bytte sängkläder och fejade, känns skönt att ha tagit tag i den biten.
På kvällen blev det ett brödbak.
Är så glad över min pelargon jag fick tillskickad mej för ett tag sedan, det var tre små skott men en dog illa kvickt men två lever och frodas.
Det ska vara en klätterpelargon så den ska förmodligen bli hög.
Det är redan små knopp i den, jippi, ska bli kul att se hur de kommer att se ut och vad de får för färg.
Är också himla glad över vårat lilla träd ute i trädgården, för X antal år sedan så tog vi bort två träd typ japansk körsbärs träd som stått här sedan det blev tomt för kanske hundra år sedan, nej så länge sedan är det nog inte men säkert 50 år.
Träden höll på att dö och det bar bara torr grenar i allt, så bort med dom,
som tur var så kom det upp några små rotskott och jag hittade ett som såg fint ut,
ner med det i kruka och pyssla om det, idag har det blivit ett litet träd som ser riktigt fint ut.
och i år så får vi de första små blommorna idet, gud så glad jag är att jag hittade detta lilla fina rotskott och att det klarade sej.
Det blir ritkigt röda små blomklasar i det.
Nu är det härliga tider, alla små granstruntar är nu på väg ut och granarna är så fina så fina.
Känner mej lite seg idag men så ska det väl vara, stökar man runt ena dagen så kommer det surt dagen efter, smällar man får ta. Finns ju en orsak till varför jag är hemma :((
Lite grått och lite kyligt men ett himla fågelliv utanför husknuten, nästan så det är mera fågelkvitter en sådan här dag än när det är smällhett ute.
Igår blåste det storm och var hur kyligt som helst men tvätten torkade hur fort som helst.
Gjorde en raid uppe och ut med mattor och allt annat, bytte sängkläder och fejade, känns skönt att ha tagit tag i den biten.
På kvällen blev det ett brödbak.
Är så glad över min pelargon jag fick tillskickad mej för ett tag sedan, det var tre små skott men en dog illa kvickt men två lever och frodas.
Det ska vara en klätterpelargon så den ska förmodligen bli hög.
Det är redan små knopp i den, jippi, ska bli kul att se hur de kommer att se ut och vad de får för färg.
Är också himla glad över vårat lilla träd ute i trädgården, för X antal år sedan så tog vi bort två träd typ japansk körsbärs träd som stått här sedan det blev tomt för kanske hundra år sedan, nej så länge sedan är det nog inte men säkert 50 år.
Träden höll på att dö och det bar bara torr grenar i allt, så bort med dom,
som tur var så kom det upp några små rotskott och jag hittade ett som såg fint ut,
ner med det i kruka och pyssla om det, idag har det blivit ett litet träd som ser riktigt fint ut.
och i år så får vi de första små blommorna idet, gud så glad jag är att jag hittade detta lilla fina rotskott och att det klarade sej.
Det blir ritkigt röda små blomklasar i det.
Nu är det härliga tider, alla små granstruntar är nu på väg ut och granarna är så fina så fina.
Känner mej lite seg idag men så ska det väl vara, stökar man runt ena dagen så kommer det surt dagen efter, smällar man får ta. Finns ju en orsak till varför jag är hemma :((
Hundutställning
13 maj 2012
Ja så var det då avklarat, Tindra har debuterat i ringen endast dryga 5 mån gammal
så hon gick i baby klass 4-6 månader
Man vet ju aldrig hur de ska ta det även om jag själv tycker att hon är öppen och glad hund i de flesta situationer så är utst något speciellt ändå med massor med folk, hundar som skäller i ett oändliga ibland.
Men det gick hur bra som helst och hon skötte sej med stort A tycker jag.
Den bedömningen gjordes av Karin Ögren som är off domare i det vardagliga.
Då var Tindra ännu på topp och hjärnan var ännu inte trött på henne :)
Hon var ensam valp i sin ras, fick HP och blev BIR baby, alltså skulle vi bli kvar och gå in i stora ringen ihop med alla andra bäbisar från dagens utst.
Heidi var med som moraliskt stöd men hon sov ju bort hela dagen i sin bur, men det är ju också ett bra stöd, man ska sova...
De hade 3 ringar så bedömningarna gick ju på ganska fort och det kändes skönt, ingen långdragen utst dag för någon av oss som var där.
I stora finalringen var det Annmare Maeland som dömde och gallrade bland de små bäbis valparna, Tindra blev kvar och blev placerad som BIS-4
Vi kikade sedan en stund på finalringen men bestämde sedan att plocka ner tältet och stuva in hundarna i bilen.
Vilken tur vi gjorde det just när vi tänkte, tältet blev nerpackat tort och fint för bara vi var klara så kom regnet.
Kikade en stund till sedan på finalen men sedan bestämde vi att åka hem.
Jag är så stolt över min lilla solstråle som skötte sej så fint så fint.
När det varit så mycket nervpirrande saker under en tid så är det alltid trevligt att fylla på med posetiva saker så kroppen kommer i balans igen.
Nu ska vi bara ta det hur lugnt som helst för på torsdag är det Hemse Hunddag för lill skruttan.
Hur det går då återstår att se men det viktigaste är att hon är där och får uppleva miljön och att det är posetiva saker hon upplever.
Regnet har smattrat på taket mest hela natten tycker jag men just nu skinger solen lite sådär halvklart.
Ja så var det då avklarat, Tindra har debuterat i ringen endast dryga 5 mån gammal
så hon gick i baby klass 4-6 månader
Man vet ju aldrig hur de ska ta det även om jag själv tycker att hon är öppen och glad hund i de flesta situationer så är utst något speciellt ändå med massor med folk, hundar som skäller i ett oändliga ibland.
Men det gick hur bra som helst och hon skötte sej med stort A tycker jag.
Den bedömningen gjordes av Karin Ögren som är off domare i det vardagliga.
Då var Tindra ännu på topp och hjärnan var ännu inte trött på henne :)
Hon var ensam valp i sin ras, fick HP och blev BIR baby, alltså skulle vi bli kvar och gå in i stora ringen ihop med alla andra bäbisar från dagens utst.
Heidi var med som moraliskt stöd men hon sov ju bort hela dagen i sin bur, men det är ju också ett bra stöd, man ska sova...
De hade 3 ringar så bedömningarna gick ju på ganska fort och det kändes skönt, ingen långdragen utst dag för någon av oss som var där.
I stora finalringen var det Annmare Maeland som dömde och gallrade bland de små bäbis valparna, Tindra blev kvar och blev placerad som BIS-4
Vi kikade sedan en stund på finalringen men bestämde sedan att plocka ner tältet och stuva in hundarna i bilen.
Vilken tur vi gjorde det just när vi tänkte, tältet blev nerpackat tort och fint för bara vi var klara så kom regnet.
Kikade en stund till sedan på finalen men sedan bestämde vi att åka hem.
Jag är så stolt över min lilla solstråle som skötte sej så fint så fint.
När det varit så mycket nervpirrande saker under en tid så är det alltid trevligt att fylla på med posetiva saker så kroppen kommer i balans igen.
Nu ska vi bara ta det hur lugnt som helst för på torsdag är det Hemse Hunddag för lill skruttan.
Hur det går då återstår att se men det viktigaste är att hon är där och får uppleva miljön och att det är posetiva saker hon upplever.
Regnet har smattrat på taket mest hela natten tycker jag men just nu skinger solen lite sådär halvklart.
Mycket blommor blev det.
11 maj 2012
Nu blommar kabbelekan i dammen, så fin så fin.
Liksom mina Kunungsängsliljor.
Rapsfälten står snart helt gula, de är just nu i starten av sin blomning.
På väg till Roma står även de vilda tulpanerna i blom även om de denna lite mulna dag är stängda.
Det är mycket som är gult just nu :))
Hemma i min egen trädgård så blommar körsbärsträdet med sina små söta vita blommor.
Idag har det varit litet bad av lill skruttan, hennes första utst är i morgon, GKK har en inoff och där är hon anmäld.
Nu blommar kabbelekan i dammen, så fin så fin.
Liksom mina Kunungsängsliljor.
Rapsfälten står snart helt gula, de är just nu i starten av sin blomning.
På väg till Roma står även de vilda tulpanerna i blom även om de denna lite mulna dag är stängda.
Det är mycket som är gult just nu :))
Hemma i min egen trädgård så blommar körsbärsträdet med sina små söta vita blommor.
Idag har det varit litet bad av lill skruttan, hennes första utst är i morgon, GKK har en inoff och där är hon anmäld.
Livet, berg och dalbana
10 arpil 2012
Ibland är livet som en berg och dalbana, det går upp och det går ner, det hissnar till i magen och man blir skräckslagen, som tur var så landade vi alla med fötterna på jorden.
Jag hoppas nu att jag kan blicka framåt och bara se en massa roliga saker hända för allt annat har jag fått nog av för lång tid framöver.
Medan man står där mitt i livet och väntar att dagar ska gå.. ja då är det skönt att sätta händerna i något handarbete.
Mitt handarbete blev en jultavla med tomte och snö...
Ute sprakar naturen bara till och allt det gröna börjar komma, det luktar klorofyll och det gör en glad samtidigt osm man blir lite trött, man har suttit inne så mycket så den goa luften tar på en.
Det har hunnit vara sista april och brasa vid bygdegården våran, som vanligt så traskade vi dit och sedan fika inne under tak.
Har planterat mina pelargoner jag haft inne i fönster hela vintern, det blev fint i nya krukor.
Dammen har fått nytt vatten och jag fiskade upp alla trollslände larver som sedan fick åka med ner i dammen igen.
Det blir så fint när alla växter kommer upp och börjar blomma, just nu ser det ganska grått och kalt ut.
Vissa larver var så mycket längre än de flesta, blir nog bota stora trollsländor med tiden.
De är iaf duktiga på att käka mygglarver när den tiden kommer, vem behöver fiskar i en damm ??
Massor med blommor är nu i full gång och lyser upp tillvaron för ögat,
här en gammal sort av pingstlilja, två eller tre blommor på varje stängel.
Primula i alla dess färger i gräsmattan, vem behöver rabatter när man har skogstomt..
Har jag tur så ser det ut som om jag skulle få lite röda vinbär på min buske jag fick av Maja förra året.
Blir hur gott som helst att göra vinbärskaka med.
1 juli blir en av mina solstrålar 5 år, jösses vad har åren tagit vägen tycker det inte var så länge sedan hon var liten valp..
Vackra fina goa hund.
Tindra har hunnit fylla 5 månader och börjar få lite päls fast valpullen sticker ut åt alla håll och kanter och är lite bångstyrig.
Igårkväll hade GKK ringträning så den åkte Tindra och jag in på, måste ju testa och se hur hon skulle ta det att ha hund bakom och framför sej,
Ja första och andra varvet var väl lite fundersamheter men sedan var det som om hon alltid gått i ring med andra hundar, jag ställde upp henne fast andra ännu sprang runt med sina men hon var helt fukuserad på min hand och vad jag kunde ha för gottis i den.
En man och en kvinna fick känna igenom henne på bordet och det var inte heller några konstigheter.
Nu får det bli som det blir när det gäller utst, vi har tränat lite och sedan får det vara bra, hon är ju faktiskt bara bäbis ännu.
Hon är nog den hund som jag haft genom åren som fått minst utst träning, hon står där hon står och jag har varit nöjd med detta.
Idag åkte vi ner till Gunilla och hälsade på henne och hennes hundar.
Med fluff och sånt så kommer denna lilla sessa att bli hur fin som helst.
När nu åter till näringen.
En helt vanlig dag.
25 april 2012
Naprapat besök idag, känns skönt att få saker på rätt plats igen, dagen började med sol och blåst men på radio sa de ... det blir regn under dagen.. Grrr tänkte jag.
Men iväg till stan och sedan hem, trodde jag skulle hinna med en prommis med hundarna men när jag kom hem och släppte ut hundarna för att kissa och jag själv skulle slänga i mej en macka och lite te så...
Ja ja vad fick jag göra när de kom in, jo slänga den lilla i duschen, de hade busat och jag hade missat en liten skithög ute och nog tusan hade den lilla varit på rygg i just den skiten.
När vi står i duschen så börjar det strila rejält på taket så i hade nog inte kommit så långt på vår prommis utan att bli våta, men våt som våt, nu är hon iaf ren för några dagar framåt hoppas jag.
Hon har en benägenhet att vara lite närsynt i diken med stillastående vatten och luktar mellan varven lite dy..
Så är det med små barn och små valpar, närsynta och måste testa allt.
Ny dag i morgon och då hoppas jag att det är fint väder när jag kommer från tandläkaren, på fredag är det dags för återbesök på Öron, näsa hals på lassis, alltid är det något men dagarna går i alla fall.
Naprapat besök idag, känns skönt att få saker på rätt plats igen, dagen började med sol och blåst men på radio sa de ... det blir regn under dagen.. Grrr tänkte jag.
Men iväg till stan och sedan hem, trodde jag skulle hinna med en prommis med hundarna men när jag kom hem och släppte ut hundarna för att kissa och jag själv skulle slänga i mej en macka och lite te så...
Ja ja vad fick jag göra när de kom in, jo slänga den lilla i duschen, de hade busat och jag hade missat en liten skithög ute och nog tusan hade den lilla varit på rygg i just den skiten.
När vi står i duschen så börjar det strila rejält på taket så i hade nog inte kommit så långt på vår prommis utan att bli våta, men våt som våt, nu är hon iaf ren för några dagar framåt hoppas jag.
Hon har en benägenhet att vara lite närsynt i diken med stillastående vatten och luktar mellan varven lite dy..
Så är det med små barn och små valpar, närsynta och måste testa allt.
Ny dag i morgon och då hoppas jag att det är fint väder när jag kommer från tandläkaren, på fredag är det dags för återbesök på Öron, näsa hals på lassis, alltid är det något men dagarna går i alla fall.
Nipsippor
24 april 2012
När då Nipsippan blommar och det finns ett litet bestånd att åka och kika på så är jag ju inte sen att ta vara på det tillfället, så med kameran med mej så bega jag mej iväg med bilen.
En otroligt vacker blomma som jag bara sett på bild så det var helt fantastiskt att få se den "in real life"
Så här står det om den på nätet.
När då Nipsippan blommar och det finns ett litet bestånd att åka och kika på så är jag ju inte sen att ta vara på det tillfället, så med kameran med mej så bega jag mej iväg med bilen.
En otroligt vacker blomma som jag bara sett på bild så det var helt fantastiskt att få se den "in real life"
Så här står det om den på nätet.
"Nipsippa (Pulsatilla patens, eller Anemone patens L.) är en flerårig, 10-20 cm hög ört i familjen ranunkelväxter (Ranunculaceae).
Den har stora blålila blommor. Precis som andra sippor har nipsippan dels så kallade högblad (eller svepeblad) som sitter på blomstjälken en bit nedanför blomman, men även örtblad som växer upp från marken. Blommar i slutet av april-början av maj.
Nipsippan är egentligen en stäppväxt. Huvudsaklig utbredning från Centralasien till Östeuropa. I Sverige förekommer den endast på ett fåtal platser i Ångermanland, samt på norra och mellersta Gotland.
Nipsippan är fridlyst, liksom dess hybrid med fältsippan (Anemone patens x pratensis)."
Hundvakt och broderat
23 april 2012
Idag har jag varit hundvakt och det är så skönt när det fungerar ihop, liten som stor och att alla kan samsas på samma yta.
Sheltiekillen Snobben är idag en gammal man på ca 10 år och vet att föra sej men även Blizz har några år på nacken, Blizz kan vara lite stöddig ibland mot folk han inte känner men när han kommer hit blir han som den fromaste lilla nalle, men under sina första månader som hund till Anni så var han här hos mej på dagarna när hon jobbade, både Klara och Johanna talade snällt om vart skåpet skulle stå och det fann sej killen i.
Tindra har bara träffat Snobben men det fungerade hur bra som helst med alla 4 runt mina fötter.
Härligt när man kan hjälpa varandra ibland.
Har hunnit med att brodera klart lite som bara legat i lådan,...
Även en duk har nu blivit nästan klar, spetsen är virkad så den ska bara sys fast runt hela duken så blir den nog fin den också.
Nu hoppas jag att våren kommer med stormsteg för nu vill jag inte sitta inne och brodera mera, nu vill jag vara ute mest hela dagen ihop med hundarna.
Idag har jag varit hundvakt och det är så skönt när det fungerar ihop, liten som stor och att alla kan samsas på samma yta.
Sheltiekillen Snobben är idag en gammal man på ca 10 år och vet att föra sej men även Blizz har några år på nacken, Blizz kan vara lite stöddig ibland mot folk han inte känner men när han kommer hit blir han som den fromaste lilla nalle, men under sina första månader som hund till Anni så var han här hos mej på dagarna när hon jobbade, både Klara och Johanna talade snällt om vart skåpet skulle stå och det fann sej killen i.
Tindra har bara träffat Snobben men det fungerade hur bra som helst med alla 4 runt mina fötter.
Härligt när man kan hjälpa varandra ibland.
Har hunnit med att brodera klart lite som bara legat i lådan,...
Även en duk har nu blivit nästan klar, spetsen är virkad så den ska bara sys fast runt hela duken så blir den nog fin den också.
Nu hoppas jag att våren kommer med stormsteg för nu vill jag inte sitta inne och brodera mera, nu vill jag vara ute mest hela dagen ihop med hundarna.
Virkad uddspets
20 april 2012
Regn, regn och åter regn, hela långa dagen, mer eller mindre droppar från ovan gör ingen glad, jag vill ha tillbaka min vårvärme, vem tusan har knyckt den
Vill ju kunna sitta ute och fika, läsa en tidning eller bok eller med ett handarbete i näven... man får drömma vidare ytterligare någon vecka verkar det som.
När det då är sånt pissväder ute så vad gör man då inne, torka gol .. men det kan man ju inte göra hela dagen så fram med garn och så till att börja virka den där uddspetsen jag skulle göra runt min lilla korsstygns duk med rosor.
Struken och klar, bara att nåla fast och börja sy fast den på dyken då..
JA.. det här gillar jag, blev ju riktigt söt med spets runt om, nu ser den rikigt gammal ut,
precis så som jag tänke mej den när jag såg den i affären.
Duken ligger nu på den plats där det var tänkt den skulle ligga.
Tända ett litet ljus där inne till kvällen så blir det fillemang.
Är det skitväder i morgon också så får jag väl kolla igenom mina korsstygnspåsar och se vad som kan tänkas
bli nästa grej att sätta nävarna i, en gång i tiden var jag med i Hemmets lilla broderiklubb och fick en sak i brevlådan en gång i månaden, härligt att ha lite smått liggande också även om jag nu var iväg och köpte den här i Fole affären det var ju för att jag ville brodera något annat men nu får jag nog leta i mitt.
Regn, regn och åter regn, hela långa dagen, mer eller mindre droppar från ovan gör ingen glad, jag vill ha tillbaka min vårvärme, vem tusan har knyckt den
Vill ju kunna sitta ute och fika, läsa en tidning eller bok eller med ett handarbete i näven... man får drömma vidare ytterligare någon vecka verkar det som.
När det då är sånt pissväder ute så vad gör man då inne, torka gol .. men det kan man ju inte göra hela dagen så fram med garn och så till att börja virka den där uddspetsen jag skulle göra runt min lilla korsstygns duk med rosor.
Struken och klar, bara att nåla fast och börja sy fast den på dyken då..
JA.. det här gillar jag, blev ju riktigt söt med spets runt om, nu ser den rikigt gammal ut,
precis så som jag tänke mej den när jag såg den i affären.
Duken ligger nu på den plats där det var tänkt den skulle ligga.
Tända ett litet ljus där inne till kvällen så blir det fillemang.
Är det skitväder i morgon också så får jag väl kolla igenom mina korsstygnspåsar och se vad som kan tänkas
bli nästa grej att sätta nävarna i, en gång i tiden var jag med i Hemmets lilla broderiklubb och fick en sak i brevlådan en gång i månaden, härligt att ha lite smått liggande också även om jag nu var iväg och köpte den här i Fole affären det var ju för att jag ville brodera något annat men nu får jag nog leta i mitt.
Tindra möter fåren
12 april 2012
I förrgårkväll så fick Tindra möta fåren för första gången, eller får och får, här på ön säger vi lamm och det innefattar stort som smått, gammalt som ungt, allt är lamm.
Hon stod som förstenad i marken, nosen blev längre och längre, hunden blev längre och längre säkert 7 meter lång... minst. ögonen såg ut som på en pekingeser, stora runda.
Sakta tog hon steg för steg närmare men med blicken fixerad vid det som fanns bakom lammgrindarna.
Nästa gång är hon lite tuffare och tycker att de gör ändå inget för de är bakom galler .))
Det fanns massor med lammungar nu och de är ju bara så himla söta, svarta som vita.
Mamma lamm.
Pappa lamm, iaf pappa till de vita lammungarna
När vedklyven hade stannat så gick vi bort till Johnny och snackade lite strunt.
för att sedan bege oss hem igen.
Idag har jag suttit och broderat nästan hela fm, det var skönt att ta hundarna på en prommis sedan,
ut över åkrarna och bort till Kjelles änge där nu gulsipporna slagit ut, blev en liten bukett med hem till
köksbordet.
Något man däremot inte vill ha med sej hem är ju dessa...
Och deff inte i pälsen på hundarna för det är ett helsike att få bort alla taggar med hullingar som snor in sej.
Videkissarna har snart blommat över så snart är nog bladen på G
I granen på baksidan av huset, granen som står bredvid fågelbordet är nu bebott av två ringduvor,
de har kört hela dagen idag med grenar så snart lägger sej väl Fru Duva på ägg.
Hoppas nu att de får vara i fred, att inte hackspetten, nötskrikan eller någon annan kommer och förstör,
det är ju mer än vanligt att det händer och under mina år här ute så är det inte många ungar som blivit
flygfärdiga. Måna vill åte fågeläggen.
Nu ska jag ner en trappa och brodera lite till, det går på sluttampen nu sedan är det bara en spets som ska virkas och sys på så blir den kanon.
Hundarna får till kvällen sitt vanliga lilla ben som de med iver mumsar i sej.
I förrgårkväll så fick Tindra möta fåren för första gången, eller får och får, här på ön säger vi lamm och det innefattar stort som smått, gammalt som ungt, allt är lamm.
Hon stod som förstenad i marken, nosen blev längre och längre, hunden blev längre och längre säkert 7 meter lång... minst. ögonen såg ut som på en pekingeser, stora runda.
Sakta tog hon steg för steg närmare men med blicken fixerad vid det som fanns bakom lammgrindarna.
Nästa gång är hon lite tuffare och tycker att de gör ändå inget för de är bakom galler .))
Det fanns massor med lammungar nu och de är ju bara så himla söta, svarta som vita.
Mamma lamm.
Pappa lamm, iaf pappa till de vita lammungarna
När vedklyven hade stannat så gick vi bort till Johnny och snackade lite strunt.
för att sedan bege oss hem igen.
Idag har jag suttit och broderat nästan hela fm, det var skönt att ta hundarna på en prommis sedan,
ut över åkrarna och bort till Kjelles änge där nu gulsipporna slagit ut, blev en liten bukett med hem till
köksbordet.
Något man däremot inte vill ha med sej hem är ju dessa...
Och deff inte i pälsen på hundarna för det är ett helsike att få bort alla taggar med hullingar som snor in sej.
Videkissarna har snart blommat över så snart är nog bladen på G
I granen på baksidan av huset, granen som står bredvid fågelbordet är nu bebott av två ringduvor,
de har kört hela dagen idag med grenar så snart lägger sej väl Fru Duva på ägg.
Hoppas nu att de får vara i fred, att inte hackspetten, nötskrikan eller någon annan kommer och förstör,
det är ju mer än vanligt att det händer och under mina år här ute så är det inte många ungar som blivit
flygfärdiga. Måna vill åte fågeläggen.
Nu ska jag ner en trappa och brodera lite till, det går på sluttampen nu sedan är det bara en spets som ska virkas och sys på så blir den kanon.
Hundarna får till kvällen sitt vanliga lilla ben som de med iver mumsar i sej.
Ytterligare en dag att minnas.
15 april 2012
Nu är halva april gången, snart kan vi nog säga att våren är här på riktigt, fika ute varje dag, fram med parasollet för att det är för varmt, härliga ljumma vindar och förmodligen kommer även motorcykeln snart fram också, toppen toppen.
Knoppar som kommer att brista ut i sin skira grönska och fåglar som kör från tidig morgon till sena kväll med mat till sina små.
Tror faktiskt att koltrasten redan ligger på sina första ägg och ringduvan här ute i granen har nog också lagt sej på ägg, så himla härligt.
Det verkar som om poletten nu ramlat ner för Tindra att det händer roliga saker när man åker bil, i två dagar har hon nu inte mått illa eller kräkts, hipp hipp hurra säger jag för det öppnar dörrarna för längre utflykter och inte bara upp i Burga skogen.
NU, nu kan jag se fram emot promenader vid stranden med hundarna för det har jag verkligen längtat efter.
Åka till Brisund och bara gå, gå och åter gå, me like.
Brisund är min barndoms strand då farmor och farfar hade sin bondgård bara backen upp över bergskanten.
Men idag så åkte jag nästan halva skogsvägen upp i Burga, allt för att kunna gå lite på de marker vi inte gått tidigare, iaf inte med Tindra med oss.
Upp i gammelskogen, så härligt så härligt.
Finns mycket att nosa på om man är hund och inte varit på en plats på väldigt väldigt länge, Heidi bryr sej inte om att det är taggigt och djäkligt, in i buskarna bara med nosen före.
Tindra nöjer sej än med att snosa runt på de lite mera öppna platserna.
Sedan jag var här sist så är det mycket som har torkat ner och dött men å andra sidan så står mycket på rena hällmarken just här.
Så lugnt och skönt att gå här i skogen, inte en bil man hör utan bara fåglar, underbart jag som då älskar tystnaden.
På väg tillbaka till bilen så gick vi in en bit i skogen och följde bäcken en lite bit upp, hade nog kunnat gå jätte långt men terrängen var lite oländig för lilla fröken så vi vände och gick ut på stigen igen.
Även när vi kom hem så sken solen från en ganska så molnfri himmel och det blev fika ute för min del, man måste ju passa på när tillfällena bjuds, inne sitter man ännu ganska mycket ändå.
Just nu har himlen blivit ganska så mörk med lite tunga moln så vem vet, helt plötsligt så vräker väl regnet ner.
Ner en trappa och sätta sej och brodera lite kanske...
Nu är halva april gången, snart kan vi nog säga att våren är här på riktigt, fika ute varje dag, fram med parasollet för att det är för varmt, härliga ljumma vindar och förmodligen kommer även motorcykeln snart fram också, toppen toppen.
Knoppar som kommer att brista ut i sin skira grönska och fåglar som kör från tidig morgon till sena kväll med mat till sina små.
Tror faktiskt att koltrasten redan ligger på sina första ägg och ringduvan här ute i granen har nog också lagt sej på ägg, så himla härligt.
Det verkar som om poletten nu ramlat ner för Tindra att det händer roliga saker när man åker bil, i två dagar har hon nu inte mått illa eller kräkts, hipp hipp hurra säger jag för det öppnar dörrarna för längre utflykter och inte bara upp i Burga skogen.
NU, nu kan jag se fram emot promenader vid stranden med hundarna för det har jag verkligen längtat efter.
Åka till Brisund och bara gå, gå och åter gå, me like.
Brisund är min barndoms strand då farmor och farfar hade sin bondgård bara backen upp över bergskanten.
Men idag så åkte jag nästan halva skogsvägen upp i Burga, allt för att kunna gå lite på de marker vi inte gått tidigare, iaf inte med Tindra med oss.
Upp i gammelskogen, så härligt så härligt.
Finns mycket att nosa på om man är hund och inte varit på en plats på väldigt väldigt länge, Heidi bryr sej inte om att det är taggigt och djäkligt, in i buskarna bara med nosen före.
Tindra nöjer sej än med att snosa runt på de lite mera öppna platserna.
Sedan jag var här sist så är det mycket som har torkat ner och dött men å andra sidan så står mycket på rena hällmarken just här.
Så lugnt och skönt att gå här i skogen, inte en bil man hör utan bara fåglar, underbart jag som då älskar tystnaden.
På väg tillbaka till bilen så gick vi in en bit i skogen och följde bäcken en lite bit upp, hade nog kunnat gå jätte långt men terrängen var lite oländig för lilla fröken så vi vände och gick ut på stigen igen.
Även när vi kom hem så sken solen från en ganska så molnfri himmel och det blev fika ute för min del, man måste ju passa på när tillfällena bjuds, inne sitter man ännu ganska mycket ändå.
Just nu har himlen blivit ganska så mörk med lite tunga moln så vem vet, helt plötsligt så vräker väl regnet ner.
Ner en trappa och sätta sej och brodera lite kanske...
Nu måste väl ändå vintern vara över.
14 april 2012
Snön kommer, snön smälter, snön kommer och smälter igen, regn och blåst..
vart tog den varma sköna vårvärmen vägen??
Fåglarna sjunger ändå och det är väl tur det annars så skulle man nästan tro att det var mot vintern vi gick igen.
Att vi blivit snuvade på många fina årstider.
Nä nu måste det väl ändå vara nock kan man tycka. Blåsipporna fick lite bakslag men nu när snön åter är borta så blommar de för fullt igen, så himla härligt och även vitsopporna är redan på god väg upp ur marken.
Ena diket fullt av de små blå medan nästa dike är fullt av de vita
Man kan nästan inte se sej mätt på allt det vackra, vackert för ögat och vackert för hjätat och även en liten bukett har hamnat inne på mitt köksbord.
Regnade hela dagen igår och även i morse var det så det småduggade, men efter bara några timmar i vaket tillstånd så kom solen sakta fram, gud så härligt, inte vill man vara inne då så på med kläder och ut på andra sidan skogen, åkern hägrade för både mej och hundar.
Hon är snabb den lilla råttan och ska man ha en chans så får man nog ta fram de stora harskutten så man hinner undan för Heidi.
När vi traskat runt en bra stund där ute, jag lyssnat på fåglar och kikat på hur långt knoppar kommit på buskar, hundar snosat runt bland en massa sorkhål, rådjurstramp och lite annat så gick vi mot andra sidan åkern för att gå gamla järnvägsbanken hem.
Om några veckor kommer den att vara kantad av massor med vitsippor och blir bara så vacker, som en riktig tavla att ta med sej i minnet.
För några dagar sedan fick jag för mej att åka till Fole och Krampebro affären för att kika om de hade något
handarbete som kunde tilltala mej, mycket riktigt hittade detta, såg ut så gammeldags rosor så den tog jag med mej hem,
först trodde jag att det blir en baggis att brodera men med en liten valp som vill leka, ut och kissa, busa, pussas, kela.. ja då tappade jag räkningen både en och två gånger så då får den väl ligga till höstan då...
då är hon större och kanske inte lika på hela tiden.
Men skam den som ger sej och jag brukar inte vara den som ger upp i första taget så det var bara att ta nya andetag och ta tag i saken igen...
Så nu är jag på G och hoppas den blir klar innan våren kommer på allvar och man vill vara ute största delen av den ljusa dagen.
Tänkte virka en egen spets att sätta runt om sedan.
För någon vecka sedan så fick jag så fina kort på Heidis ena dotter som bor i Blekinge, helt ofattbart men de är ju 3 år fyllda nu.
Wilma är så fin där hon sitter på deras köks soffa och kikar, hon blir mer och mer lika mamma Heidi och jag träffade förresten även brodern Wille när jag åkte till Fole för att kika på handarbeten, han som var så ljust guldsobel som liten är nu lika mörkt sobek som Heidi, även han är ídag en avbild av mamman sin.
Så kul att de har fått samma mörka nyans i sin sobelfärg som mamma har, inga blekfisar här inte.
Nej nu ska jag sätta mej i soffan och brodera några korsstygn till.
Snön kommer, snön smälter, snön kommer och smälter igen, regn och blåst..
vart tog den varma sköna vårvärmen vägen??
Fåglarna sjunger ändå och det är väl tur det annars så skulle man nästan tro att det var mot vintern vi gick igen.
Att vi blivit snuvade på många fina årstider.
Nä nu måste det väl ändå vara nock kan man tycka. Blåsipporna fick lite bakslag men nu när snön åter är borta så blommar de för fullt igen, så himla härligt och även vitsopporna är redan på god väg upp ur marken.
Ena diket fullt av de små blå medan nästa dike är fullt av de vita
Man kan nästan inte se sej mätt på allt det vackra, vackert för ögat och vackert för hjätat och även en liten bukett har hamnat inne på mitt köksbord.
Regnade hela dagen igår och även i morse var det så det småduggade, men efter bara några timmar i vaket tillstånd så kom solen sakta fram, gud så härligt, inte vill man vara inne då så på med kläder och ut på andra sidan skogen, åkern hägrade för både mej och hundar.
Hon är snabb den lilla råttan och ska man ha en chans så får man nog ta fram de stora harskutten så man hinner undan för Heidi.
När vi traskat runt en bra stund där ute, jag lyssnat på fåglar och kikat på hur långt knoppar kommit på buskar, hundar snosat runt bland en massa sorkhål, rådjurstramp och lite annat så gick vi mot andra sidan åkern för att gå gamla järnvägsbanken hem.
Om några veckor kommer den att vara kantad av massor med vitsippor och blir bara så vacker, som en riktig tavla att ta med sej i minnet.
För några dagar sedan fick jag för mej att åka till Fole och Krampebro affären för att kika om de hade något
handarbete som kunde tilltala mej, mycket riktigt hittade detta, såg ut så gammeldags rosor så den tog jag med mej hem,
först trodde jag att det blir en baggis att brodera men med en liten valp som vill leka, ut och kissa, busa, pussas, kela.. ja då tappade jag räkningen både en och två gånger så då får den väl ligga till höstan då...
då är hon större och kanske inte lika på hela tiden.
Men skam den som ger sej och jag brukar inte vara den som ger upp i första taget så det var bara att ta nya andetag och ta tag i saken igen...
Så nu är jag på G och hoppas den blir klar innan våren kommer på allvar och man vill vara ute största delen av den ljusa dagen.
Tänkte virka en egen spets att sätta runt om sedan.
För någon vecka sedan så fick jag så fina kort på Heidis ena dotter som bor i Blekinge, helt ofattbart men de är ju 3 år fyllda nu.
Wilma är så fin där hon sitter på deras köks soffa och kikar, hon blir mer och mer lika mamma Heidi och jag träffade förresten även brodern Wille när jag åkte till Fole för att kika på handarbeten, han som var så ljust guldsobel som liten är nu lika mörkt sobek som Heidi, även han är ídag en avbild av mamman sin.
Så kul att de har fått samma mörka nyans i sin sobelfärg som mamma har, inga blekfisar här inte.
Nej nu ska jag sätta mej i soffan och brodera några korsstygn till.
Vit Påsk
8 april 2012
I år infaller ju Påskhelgen ganska tidigt ändå, redan i början av april, det vi trodde skulle bli en grön påsk med kanske lite soliga dagar blev en helvit helg, snön har åter fallit och vi har fått ganska mycket, det har även blåst ganska rejält med snånubb.
Men idag Påskdagen så skiner solen och blåsten är inte lika kraftig längre.
Hoppas att snön snart smälter bort och marken är ju liiiiiiiite varm så det smälter nog underifrån också och inte bara solen som värmer ovansidan av snötäcket.
Innan påsken så var det så himla fint väder, att gå ute på myren tidigt en morgon är ju bara så härligt.
Fåglarna sjunger upp sej inför dagen och solen värmer marken.
Att sakta traska hemåt mot soluppgången är helt enkelt underbart härligt.
Den gamla rinden som står i skogen faller sakta sönder mer och mer men den är säkert redan över 50 år.
Träden har pressat sina stammar genom den och sprängt den på flera håll.
Vassen längs kanalkanten glittrar så fint i morgonsolen.
Och blåmesen sitter på en gren och sjunger sina serenader för både två och fyrbenta individer.
Ja så kom då det där vita luddet sådär lagom till långhelgen, pest tycker då jag men det finns en här i huset som blev mer än lycklig, att vara född vintervalp måste bli något speciellt ändå, hog den enda hund jag har haft genom åren som verkligen är galen i snö.
Att hästar kan göra en massa konstiga hopp är ju en sak men även lilla Tindra gör idag sina glädje skutt.
Med Klaras gamla täcke på sej för att inte frysa så anföll hon alla snö med glädje.
När hon först fick täcket på sej stod hon som en staty, tittade storögt på mej och undrade om jag var helt galen.
Ja jag var nog galen i hennes ögon men har man ingen päls att hurra för blir man fort kall så med lite lockande med en promenad först så trippade hon först sakta framåt men efter bara några 10 tal meter så insåg hon ju att hon kunde röra alla sina fyra ben ändå och det gick ju lätt...
Sedan var det samma fart i henne som alltid.
Efter en liten prommis och bus i snön så somnade hon gott framför kaminens värme.
Jag kunde utan bekymmer äntligen få ställa mej i duschen.
Nu hoppas jag att det här vita luddet fort smälter bort och sedan är väck för den här vintern.
Min mamma var en fena på att brodera och virka spetsar runt alla sina sydda dykar, för några år sedan så blev min tulpan duk klar men har hela tiden tyckt att något fattas....
Leta i min pärmar, plastfickor...hittade till slut ett mönster som är samma som mamma alltid virkade spets av och vola... sent i förrgårkväll kunde jag sätta det sista stygnet runt duken och pressa till den och jag hade en lika fin duk som om min mamma hade gjort det.
Det här kommer jag nog att göra flera gånger för nu har jag skickat efter en katalog från Atelje Margaretha i hopp om att hitta något att brodera.
I år infaller ju Påskhelgen ganska tidigt ändå, redan i början av april, det vi trodde skulle bli en grön påsk med kanske lite soliga dagar blev en helvit helg, snön har åter fallit och vi har fått ganska mycket, det har även blåst ganska rejält med snånubb.
Men idag Påskdagen så skiner solen och blåsten är inte lika kraftig längre.
Hoppas att snön snart smälter bort och marken är ju liiiiiiiite varm så det smälter nog underifrån också och inte bara solen som värmer ovansidan av snötäcket.
Innan påsken så var det så himla fint väder, att gå ute på myren tidigt en morgon är ju bara så härligt.
Fåglarna sjunger upp sej inför dagen och solen värmer marken.
Att sakta traska hemåt mot soluppgången är helt enkelt underbart härligt.
Den gamla rinden som står i skogen faller sakta sönder mer och mer men den är säkert redan över 50 år.
Träden har pressat sina stammar genom den och sprängt den på flera håll.
Vassen längs kanalkanten glittrar så fint i morgonsolen.
Och blåmesen sitter på en gren och sjunger sina serenader för både två och fyrbenta individer.
Ja så kom då det där vita luddet sådär lagom till långhelgen, pest tycker då jag men det finns en här i huset som blev mer än lycklig, att vara född vintervalp måste bli något speciellt ändå, hog den enda hund jag har haft genom åren som verkligen är galen i snö.
Att hästar kan göra en massa konstiga hopp är ju en sak men även lilla Tindra gör idag sina glädje skutt.
Med Klaras gamla täcke på sej för att inte frysa så anföll hon alla snö med glädje.
När hon först fick täcket på sej stod hon som en staty, tittade storögt på mej och undrade om jag var helt galen.
Ja jag var nog galen i hennes ögon men har man ingen päls att hurra för blir man fort kall så med lite lockande med en promenad först så trippade hon först sakta framåt men efter bara några 10 tal meter så insåg hon ju att hon kunde röra alla sina fyra ben ändå och det gick ju lätt...
Sedan var det samma fart i henne som alltid.
Efter en liten prommis och bus i snön så somnade hon gott framför kaminens värme.
Jag kunde utan bekymmer äntligen få ställa mej i duschen.
Nu hoppas jag att det här vita luddet fort smälter bort och sedan är väck för den här vintern.
Min mamma var en fena på att brodera och virka spetsar runt alla sina sydda dykar, för några år sedan så blev min tulpan duk klar men har hela tiden tyckt att något fattas....
Leta i min pärmar, plastfickor...hittade till slut ett mönster som är samma som mamma alltid virkade spets av och vola... sent i förrgårkväll kunde jag sätta det sista stygnet runt duken och pressa till den och jag hade en lika fin duk som om min mamma hade gjort det.
Det här kommer jag nog att göra flera gånger för nu har jag skickat efter en katalog från Atelje Margaretha i hopp om att hitta något att brodera.
Första spåret gånget
3 april 2012
Idag har Tindra fått gå sitt första blodspår, hela 30-40 m långt och rakt.
Det var lite funderingar och sniffande men hon gick sakta framåt så jag tyckte hon fixade det helt otroligt bra.
Blodstänken var tätt och stora allt för att fixa det och lyckas, tids nog så förstår hon kråksången och man kan göra mindre bloddropp och längre mellan dom.
Men att börja spåra ska vara lätt och roligt.
Och vad hittade hon där vid en enbuske, en skank.. jippi sa Tindra, den ska jag döda.
Med svansen i topp så traskade hon gladerligen hem med skanken i munnen, vilken trofé jag har hittat tänkte hon nog.
Väl hemma så är det ju en oskriven lag att skanken tillhör hunden en stund, gnaga, slita, dra...
Lite belöning ska man ju få för att man varit duktig tös.
Helt klart skulle den dödens dö den där lilla skanken.
Tiden går ruskigt fort och på fredag blir Tindra 4 månader, jösses redan stora tösen och kan hoppa upp i soffan själv numera också. Den där blyklumpen husse säger hon har i röven verkar nu vara ett minne blott.
ÅPå ryggen börjar det nu komma riktig päls och mer och mer ull lossnar, det är väl nu de inte är så himla vackra längre, dags att stoppas in i garderoben kanske..
Stålande sol från en klarblå himmel när vi gick morgon promenaden men nu mitt på dagen har molnen hopat sej och en och annan snöflinga har dalat, det är kyligt som attan ute om man inte står i lä och kan vända näsan mot solen.
Idag har Tindra fått gå sitt första blodspår, hela 30-40 m långt och rakt.
Det var lite funderingar och sniffande men hon gick sakta framåt så jag tyckte hon fixade det helt otroligt bra.
Blodstänken var tätt och stora allt för att fixa det och lyckas, tids nog så förstår hon kråksången och man kan göra mindre bloddropp och längre mellan dom.
Men att börja spåra ska vara lätt och roligt.
Och vad hittade hon där vid en enbuske, en skank.. jippi sa Tindra, den ska jag döda.
Med svansen i topp så traskade hon gladerligen hem med skanken i munnen, vilken trofé jag har hittat tänkte hon nog.
Väl hemma så är det ju en oskriven lag att skanken tillhör hunden en stund, gnaga, slita, dra...
Lite belöning ska man ju få för att man varit duktig tös.
Helt klart skulle den dödens dö den där lilla skanken.
Tiden går ruskigt fort och på fredag blir Tindra 4 månader, jösses redan stora tösen och kan hoppa upp i soffan själv numera också. Den där blyklumpen husse säger hon har i röven verkar nu vara ett minne blott.
ÅPå ryggen börjar det nu komma riktig päls och mer och mer ull lossnar, det är väl nu de inte är så himla vackra längre, dags att stoppas in i garderoben kanske..
Stålande sol från en klarblå himmel när vi gick morgon promenaden men nu mitt på dagen har molnen hopat sej och en och annan snöflinga har dalat, det är kyligt som attan ute om man inte står i lä och kan vända näsan mot solen.
Vilket bakslag
2 april 2012
Våren fick sej ett rejält bakslag nu i helgen, snö, regn, snö.. kallt, blåsigt..
I lördags såg det ut så här hos oss men det blev nog många "staraurar" under en och samma dag,
hoppas jag iaf.
Igår var det relativt bra väder och jag åkte till Lärbro för att hälsa på Maja och Signe, hundarna var med så klart.
Bilsjuka Tindra behöver så mycket bilåkande som det bara går att uppbringa nästan.
Det gick lite bättre när hon fick ligga på golvet vid passagerarsidan fram.
Idag så var ju ändå solen framme men blåsten var inte att leka med så på med mössa, vinterkängor, handskar och tröja att dra upp runt hakan, vi åkte ner i Burga skogen för promenad hundarna och jag.
Det var fantastisk spårsnö och man kunde verkligen se hur mycket djur det finns där nere, sådana djur man sällan möter.
Hundarna hade fullt ork med att snosa i varje spår de hittade på vägen.
Väl hemma så blev det bullbak, bullar med mandelmassa i och massor med råsocker på, mumsigt värre.
Om man då kunde nöja sej med att äta två.. nejdå.. blev några till.... la la la.
Innan det här ovädret kom över oss så övergägde jag att plocka fram blod och lägga spår men av någon underlig sak så glömde jag bort och tur var väl det ändå för det hade nog inte varit kul att ut i skogen när det var sånt busväder, tror ju visserligen att Heidi hade spårat ändå men det var nog matte som var mest glad att jag glömde.
Hoppas det blir bättre väder snart för då ska Tindra få spåra för första gången, har ju ingen sele som passar en sådan liten skrutt så hon får ha halsband på sej, som tur är så spårar de inte med selen utan med nosen.
Min julamaryllis jag fick av Maja i advent har iaf fått frispel totalt, tror det är inne på 5 stängeln nu som blommar.
Men nu är det nog sista som kommer att leta sej upp, men man ska aldrig säga aldrig för vem vet ..
Tomatplnator är omplanterade och nerstoppade djupt i ny jord, tagetes är sått och paprikan är på god väg så det blir nog något i växthuset i år också även om jag var sent ute med att få allt i såjord i år.
Våren fick sej ett rejält bakslag nu i helgen, snö, regn, snö.. kallt, blåsigt..
I lördags såg det ut så här hos oss men det blev nog många "staraurar" under en och samma dag,
hoppas jag iaf.
Igår var det relativt bra väder och jag åkte till Lärbro för att hälsa på Maja och Signe, hundarna var med så klart.
Bilsjuka Tindra behöver så mycket bilåkande som det bara går att uppbringa nästan.
Det gick lite bättre när hon fick ligga på golvet vid passagerarsidan fram.
Idag så var ju ändå solen framme men blåsten var inte att leka med så på med mössa, vinterkängor, handskar och tröja att dra upp runt hakan, vi åkte ner i Burga skogen för promenad hundarna och jag.
Det var fantastisk spårsnö och man kunde verkligen se hur mycket djur det finns där nere, sådana djur man sällan möter.
Hundarna hade fullt ork med att snosa i varje spår de hittade på vägen.
Väl hemma så blev det bullbak, bullar med mandelmassa i och massor med råsocker på, mumsigt värre.
Om man då kunde nöja sej med att äta två.. nejdå.. blev några till.... la la la.
Innan det här ovädret kom över oss så övergägde jag att plocka fram blod och lägga spår men av någon underlig sak så glömde jag bort och tur var väl det ändå för det hade nog inte varit kul att ut i skogen när det var sånt busväder, tror ju visserligen att Heidi hade spårat ändå men det var nog matte som var mest glad att jag glömde.
Hoppas det blir bättre väder snart för då ska Tindra få spåra för första gången, har ju ingen sele som passar en sådan liten skrutt så hon får ha halsband på sej, som tur är så spårar de inte med selen utan med nosen.
Min julamaryllis jag fick av Maja i advent har iaf fått frispel totalt, tror det är inne på 5 stängeln nu som blommar.
Men nu är det nog sista som kommer att leta sej upp, men man ska aldrig säga aldrig för vem vet ..
Tomatplnator är omplanterade och nerstoppade djupt i ny jord, tagetes är sått och paprikan är på god väg så det blir nog något i växthuset i år också även om jag var sent ute med att få allt i såjord i år.
